Teknikjätten Microsoft har tagit patent på ett datorprogram som kan användas för att träna upp en chatbot baserat på data om en enskild person, oavsett om personen är död eller levande. Detta öppnar upp för möjligheten att skapa digitala kopior av människor som har levt, så kallade ”nekrorobotar”.
Stefan Larsson, docent i teknik och social förändring vid Lunds tekniska högskola, leder en forskargrupp som undersöker de etiska och juridiska frågorna som uppstår kring nekrorobotik. Larsson påpekar att det finns svaga och svårtolkade lagar om hur information om döda människor ska hanteras, och att dataskyddet inte har utvecklats med ett sådant skyddsbehov i åtanke. Samtidigt är sorgearbete och hur man hanterar de döda en privat och kulturellt påverkad fråga.
Enligt Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, bygger nekrorobotik på vår uråldriga strävan att hålla kvar döda i livet. Det finns redan nu företag som säger sig kunna återuppliva döda med hjälp av röster eller rörliga bilder, men tekniken är fortfarande under utveckling och kräver teknisk kompetens för användaren.
Nekrorobotik öppnar upp för många etiska frågor, som vem som har rätt att ta beslut om att återuppliva en död människa, och vad som händer om inte alla är överens. Även om tekniken är ny så är längtan att hålla kvar döda i livet en uråldrig strävan, enligt Ruin. Det återstår att se om nekrorobotar kommer att bli en del av vår framtida teknik.