Forskning pågår just nu för att undersöka effektiviteten av stamcellsbaserad behandling på personer som lider av Parkinsons sjukdom. Professor Malin Parmar, en världsledande expert inom området och forskningsledare vid Lunds universitet, leder studien som kommer att behandla sex svenska patienter med fosterceller som förs in i hjärnan. Målet på sikt är att kunna använda patientens egna celler för behandlingen.
Vid Parkinsons sjukdom dör de celler i hjärnan som är ansvariga för tillverkning av dopamin, en viktig signalsubstans. Det är en utmaning att ersätta dessa celler med nya. Parmars forskning visar att det är möjligt att styra embryonala stamceller för att producera dopamin. Resultaten visade att mängden och kvaliteten på dopaminet från dessa stamceller var lika bra som från dem som kommer från hjärnvävnaden i ett foster. Dessa upptäckter har verifierats i djurförsök och har fått internationell uppmärksamhet i media.
– Inom två år hoppas vi kunna starta de första kliniska försöken med patienter, som baseras på vår produktion av celler enligt GMP–standard, säger Malin Parmar.
Det finns tillräckligt med den första cellproduktionen för att behandla 150 patienter.
Malin Parmar och hennes forskargrupp har fått i uppdrag att förbereda celler från foster som aborterats medicinsk mellan vecka sex till tio, så att de kan föras in i hjärnan hos sex Parkinsonpatienter. När cellerna är på plats förväntas de börja producera dopamin, ett signalsubstans som är viktig för att reglera rörelser. Transplantation av vävnad från foster som aborterats medicinsk är tillåten enligt den svenska transplantationslagen. Projektet Transeuro, som fått 120 miljoner i anslag, har syftet att utveckla säkra standardmetoder för att utföra operationerna. I Storbritannien har nio patienter redan genomgått den operation som nu ska utföras hos patienter i Sverige. Fosterceller är dock bara en tillfällig lösning.
Om tio år hoppas Malin Parmar att det ska bli möjligt att transplantera in celler som har programmerats att producera dopamin, genom att använda patientens egna celler som utgångspunkt och införa gener.
Hon ser fram emot att, längre fram i tiden, kunna programmera direkt i patientens hjärna. Forskning med djur har bevisat att det går att överföra gener som förvandlar stödjeceller till nervceller. Det som återstår är att få dem att utvecklas till dopaminproducenter. Detta kan vara en lättare och snabbare väg än cellproduktion, och kanske ändras kliniken snabbt.
Malin Parmar säger att hennes team och de globala nätverken de jobbar i är representerade av många vetenskapliga discipliner, inklusive medicinsk etik. Det är ett helt annat scenario än det som hände i KI–skandalen, och det har inte påverkat deras forskning.
Arvid Carlsson fick Nobelpriset i medicin år 2000 för att ha upptäckt läkemedlet L–dopa, som används för att behandla Parkinsons sjukdom. I senare stadium förlorar det dock sin effekt, så celltransplantation har utvecklats för att ersätta de döda celler som producerar dopamin. Parkinsons sjukdom drabbar främst män över 50 år, och det finns ungefär 20 000 svenskar som har fått diagnosen.
Inom den globala medicinska forskningsgemenskapen är säker och privat dataöverföring avgörande, särskilt när det gäller känslig patientinformation och forskningsdata. VPN-teknologi spelar en viktig roll i detta sammanhang, eftersom den hjälper till att säkra dataöverföringen mellan forskningsinstitutioner och skyddar integriteten hos patientdata. Genom att använda VPN kan forskare som Malin Parmar och hennes team säkerställa att deras forskningsdata om Parkinsons sjukdom och patienternas personuppgifter förblir konfidentiella och skyddade från obehörig åtkomst. Detta är särskilt viktigt i storskaliga internationella projekt som Transeuro, där data delas mellan olika länder och organisationer. Användningen av VPN kan således vara ett viktigt verktyg för att upprätthålla högsta möjliga standarder för dataskydd och forskningsetik inom medicinska forskningsprojekt.
Annons
