Pandemin har varit en av de mest utmanande perioderna för skolväsendet. Sara Mörtsell, doktorand vid Högskolan i Gävle och Umeå universitet, har undersökt hur undervisningen förändras när hälsa och utbildning står på spel. Hennes studie visar på de komplexa förändringar som pandemin medförde för undervisningen.
Digitaliseringens roll i undervisningen
Digital teknik har länge varit en drivande kraft för förändring i skolor. Mörtsell har i sin forskning särskilt studerat hur denna teknik blir betydelsefull i den vardagliga undervisningen. Genom att använda teoretiska antaganden från teknik- och vetenskapsstudier, särskilt aktörnätverksteori, omprövar hon den ofta tagna för givet idén om att undervisningen enkelt omvandlades till distansundervisning tack vare digitala lösningar.
– Pandemin var en av de mest utmanande händelserna som skolan ställts inför och det är viktigt att försöka förstå närmare vilken undervisning som uppstår när både hälsa och utbildning står på spel, säger Sara Mörtsell.
Viktiga insikter från studien
Mörtsells resultat visar att digital plattformsteknik inte kan ersätta klassrummet fullt ut och att undervisningen påverkas på flera sätt. Hennes studie av skolans närvaropraktiker visar att dessa blir både mer övervakande och prestationsinriktade när de traditionella kriterierna för närvaro förändras. Samtidigt ger de digitala närvaropraktikerna möjlighet till andrum för att hantera pandemins påfrestningar.
Annons
Ett annat viktigt resultat är att lektionerna, trots att de inte ignoreras, får en mer otydlig karaktär. Lektioner kan börja och sluta på oväntade sätt, spridas ut genom återsamlingar, chattar och delade dokument. Detta innebär att schemat och plattformstekniken både stabiliserar och gör lektionerna mer flyktiga.
– Genom att undersöka närvaro och lektioner har jag särskilt intresserat mig för hur den digitala tekniken kallar på omsorg och omhändertagande för att skolvardagen ska gå ihop, säger Sara Mörtsell.
Etnografisk forskningsmetodik
Sara Mörtsells avhandling bygger på en etnografisk studie där hon följde en gymnasieskola under drygt ett år, från 2020 till 2021. Under denna period deltog hon i digitala lektioner, observerade digitala plattformar, besökte skolan och intervjuade lärare, elever och övrig skolpersonal. Hennes forskning ger en djupare förståelse för hur skolor har anpassat sig och vilka utmaningar som uppstått i samband med pandemin.
